Alla inlägg under oktober 2009

Av Filip - 25 oktober 2009 08:08

Det har börjat poppa upp en massa reklam för diverse produkter på den här bloggen. Eftersom jag inte vill att mina  svaga läsare undermedvetet börjar tvångsköpa ögonfransförlängare bara för att dom är beroende av världens bästa triathlonblogg så lägger jag härmed ner allt skrivande. För er som vill egna er tid åt att köpa en riktigt stor hög med prylar rekommenderar jag denna blogg.


Passar även på att bryta mot bloggportalens regler (i detta fall hets mot folkgrupp):

- NER MED NEANDERTALARNA DOM ÄR SÄMST!

  

Av Filip - 24 oktober 2009 08:05

Fullbordade arbetsveckan igår och jag har hållt mig till planen både tränings och arbetsmässigt. 121km löpning på 5 dagar, 2 simpass och ett cykelpass ger mig ett bra utgångsläge inför helgen då jag bara behöver få in 4 mil för att uppnå minimigränsen. Har faktiskt smugit in 4 lättare kvalitépass under veckan också; 8km fartlek i måndags med 4+3+2+1min till VO2max, 16x300m backe i tisdags, 25km distans med 5km ganska hårt inslag i torsdags och igår 16x300m backe igen. På backen igår gjorde Alf en bejublad comeback på 4 av intervallerna, första riktiga löpning på nästan ett år... Hoppas han kommer igång med träningen nu så jag får en till att vara dryg mot på passen.


Somatiken då? Det har varit mest småkänningar hittills men igår hörde jag att jag liksom hasade med högerfoten när jag sprang till labbet. Förändrat rörelsemönster indikerar övergång från benign till malign känning. När jag kände efter så hade jag faktiskt ganska ont i höger muskelfäste till hamstrings, samma skit som plågat mig under många år. Efter passet hade jag rejält ont och tänkte ställa in backarna på kvällen men runt lunch ringde Kicken och sa att han ville vara med och då ville ju jag inte vara sämre. Självklart kändes det bättre när vi kom igång men det krampade lite under de sista 4 intervallerna så jag tog det lugnare och bara betade av passet. 12km nedjogg efter det.  Idag blir det en mindre distansrunda med Flåsmannen och någon till, vi får se hur det artar sig.

Av Filip - 20 oktober 2009 19:23

Trots så många år av träning som jag har bakom mig så verkar jag ändå aldrig lära mig dom mest basala grejerna för att en träningsdag ska bli lyckad:

1) Torra kläder är skönt

2) Mat är gott

3) Bastu är urlakande

Efter en lätt joggingtur ner till simhallen så maskade jag mig genom ett simpass. Coach Mike säger att jag ska jobba mycket med muskelminnet för att hitta tillbaka till en fin simteknik, tyvärr är mina muskler lätt dementa.


 Efter simningen snackade Lelle om hur det känns att köra en ironman med 2 stressfrakturer i foten, hur kul det är att döda rådjur och hur man halstrar vildsvinskultingar över öppen eld, så bastun blev lite urdragen. På med dom blöta löpargrejorna för en mils löptur till labbet. Ingen lunch med mig så dagen bjöd på nödlösning i form av sojabitar i pesto. Avsaknaden av kolhydrater gjorde sig påmind framåt halvfyratiden när det var dags för dagens tredje pass 2x8x300m backträning följt av 12km nedjogg med ryggsäck. Träningssällskapet var enbart kjoltyg: Bambi, Jenny och Frida. Bambi har fått lite Patrik Sjöbergfasoner efter sommarens framgångar och dök som vanligt upp 20 minuter efter utsatt tid. Juste att låta träningskompisarna vänta i sina sunkiga, blöta träningskläder i snålblåsten...


Backarna gjorde tusans ont i knäna och jag bonkade totalt på hemvägen, blev omsprungen av en tant i reflexväst och pumps.


Efter en sån dag är det skönt att komma hem till lite Vila, Vänlighet och Värme och en tjej som gjort grönsakssoppa med en hyperaktiv bebis hängandes på armen. Inte dåligt det.

Av Filip - 18 oktober 2009 21:33

166km denna veckan, 2 kvalitépass, ett i backe och ett fartlek. Min hjärna var kreativ idag och kom på minst 10 ursäkter att stanna hemma och kolla TV istället för att springa 2 timmar ensam i regnet. Ganska intressant när man väl bestämt sig för vad man ska göra, i mitt fall springa minst 160 km/vecka, och sen bara iaktta sig själv och alla undanflykter och svepskäl som poppar upp för att slippa träna.


Bara ett simpass och ett cykelpass dock, har haft ganska fullt upp ändå. Skönt att veckan är över, fast imorgon står mätaren på noll igen Tungan ute

Av Filip - 15 oktober 2009 19:02

  

Diagrammet ovan är statistik som jag snott direkt från Stockholm marathons hemsida. Lite suddigt och dåligt format men de blå punkterna är vinnartiderna, de röda är tiden som gav 10de plats, gröna är tid för 100de plats och 250de plats är kryssen. Det var SCT-Olle som gjorde mig uppmärksam på att det gått utför med långdistanslöpningen sedan det gyllene 80-talet vilket föranledde min undersökning. Visst har banan har justerats några gånger och vädret varierat men kollar man på vinnartiderna så är dom väldigt konstanta från 1979-2009. Antalet deltagare gick från 2155st 1979 till detta årets rekord med 14890 startande. Mitt statistikprogram säger att det är mindre än en chans på miljonen att försämringen av tider av topp 100-löparna är en slump.


Några belysande exempel:

  •  Om man sprang runt maran på 2.41h år 1983 kom  man in som 250de gubbe. Om man gjort samma tid 2009 så hade man fajtats med triathleten (prefix)-Björn om 30de platsen! Nu var det ganska varmt i år men ändå.
  • Innan år 1999 har det alltid krävts tider under 2.50h för att komma topp-100. Efter 1999 har topp-100de platsen varit långsammare än 2.50h på 8 av 10år!

Vad är det som gör att den yppersta eliten i marathon ligger kvar på samma nivå medan topp-10, topp-100 och topp-250 presterar så mycket sämre? Jag känner många som är i topp-100/250 klass och tränar med dom, det är alltid väldigt seriösa idrottare som tränar hårt. Var kommer då prestationssänkningen ifrån? Jag är lite osäker på hur man tränade under tidigt 80-tal men känslan är att det var mycket Lydiard-baserad mängdträning och mindre GPS-klockor, hålfotsinlägg, LCHF och 30-sekundersintervaller. Eller kanske finns det någon helt annan förklaring bortom just hur man tränade. Var det mer populärt för de talangfulla löparna att satsa på marathon på 80-talet istället för banlöpning? Eller just det, man hade ju hockeyfrilla på 80-talet! Kanske var det något väldigt aerodynamiskt med den fönade luggen och det stripiga håret i nacken som gjorde att man sprang så fort?

Av Filip - 10 oktober 2009 19:19

Hur går träningen? Jo tack, det rullar på. Har haft ett enormt enerverande nackskott/ryggspärr sen förra veckan vilket lett till att löpning har blivit ännu mer kantig än vanligt. I onsdags gjorde det apkalasont så jag hoppade träningen. Miles som jag aldrig får tillbaka. Får jag in ett normalt pass imorgon så slutar veckan på fjuttiga 145km men jag är på väg uppåt.


Efter diverse upplevelser i det riktiga livet så kommer här en lista på jobb som skulle få mig att långsamt självdö inifrån:

1) Mäklare

2) En sån som jobbar på dammiga byggarbetsplatser/byggnadställningar i t-shirt i oktober.

3) Revisor eller annat jobb där det gäller att ha ordning och reda på andras oordning.

4) Telefonförsäljare (sorry Basse)

5) Alla jobb där man måste stå upp och bli seg i knäna

6) Roddare till ett sämre dansband som turnerar 346 dagar/år.

7) Alla jobb där man måste lyda någon som är dummare än en själv

8) Inredningsarkitekt

9) Elektriker om det innefattar att pilla med saker som sitter högre än huvudhöjd (MJÖLKSYRA!!)

10) Alla jobb där man måste vara trevlig mot idioter

11) Ansvarstyngda arbeten

12) Alla jobb med "dress-code". Undantaget hemlig agent under cover.

13) Jobb som innebär mycket resor dit man inte vill, t.ex Hannover eller Travemünde.

14) Arbeten där man måste vara flexibel och anpassningsbar på bekostnad av träningstid.

15) Arbeten där man inte får gå och lägga sig under skrivbordet om man blir trött.

16) Samtliga arbetsplatser som saknar dusch+omklädningsrum.

17) Arbetsgivare som på något sätt för statistik över hur duktig/produktiv man är.

18) Slaktare.

19) Arbetsplatser med stämplingsklocka.

20) Arbetsplatser med begränsade nätsurfningsmöjligheter.


Oj, se där! Så har jag skrivit en CV så här på lördagkvällen. Om du är sugen på att anställa mig så kan du lämna ett förslag här i kommentarfältet så ska jag ta det i beaktning. Hoppas inte för mycket bara.





Av Filip - 4 oktober 2009 13:23

Då var den vidriga säsongsvilan över för det här året. Det är skönt att ta det lugnt och njuta av all tid som blir över i ungefär 3 dagar sen börjar välfärdssjukdomarna göra sig påminda. En av de bieffekter av träning som jag saknar mest är den ökade aptiten när man tränar hårt, t.o.m en så enkel rätt som Pasta Bangladesh smakar ljuvligt efter ett riktigt långpass. När man vilar är man aldrig hungrig men ändå sugen på något hela tiden och då snackar vi framförallt om transfett, mättat fett och socker. Inte konstigt att man ökar risken för tidig hjärtdöd med över 50% om man inte tränar.


Vidare är det lätt att tro att man skulle kunna vara superproduktiv om man lägger all kraft som man skulle lagt på träningen på att jobba, det funkar i kanske en vecka sen märker man att den allmänna energinivån är så låg att man aldrig hittar det där riktiga fokuset i någoting man gör. Min professor sa att han alltid letar efter "asociala elitidrottare med en släng av autism" när han ska anställa folk (jag tog det som en komplimang), det är tydligen dom som jobbar klart bäst och kan fokusera på ett enda mål i flera år utan att tappa fattningen...


Nu till höstens planer. Jag kommer lägga simningen i träda och bara köra 2 simpass per vecka för att resetta nervsystemet och när jag drar igång ordentlig igen runt nyår så ska jag ge 100% på att få till en kraftbesparande och graciös simteknik. Cyklingen blir också lite slippeslappe men 2 testcykelpass /vecka blir det och lite mysrundor när vädret tillåter. Det krutet ska läggas på är att inte vara så satans vek på Ironmanlöpningen som jag varit hittills. Tanken är att hitta en fin mängd under höst, vinter och vår och göra en snabb vårmara. Efter det hamnar fokus på de andra grenarna men ändå bibehålla löpförmågan. The Golden Standard i löpning, eller gränsen när man tränar på riktigt, är 100 miles/vecka alltså lite drygt 16 mil/vecka. Självklart ska detta vara i anständig fart och med hårdare inslag då och då. 160km/vecka blir 23km/dag vilket känns klart överkomligt. Tänk 1mil innan frukost och 13km kanske med lite intervaller på kvällen. Kör man längre på helgerna kan man spara ihop till en sovmorgon någon dag. Mycket blir transportlöpning till och från labbet.


Om man ska klara så mycket mängd är det ytterst viktigt att man stegrar träningen successivt och försiktigt. Så det var det jag gjorde denna veckan. Efter 1 månad  mer eller mindre utan träning körde jag igång så här:

Dag 1) 5km med Love i barnvagnen

Dag 2) 8km med Love i barnvagnen. 30min simning, fick nackspärr.

Dag 3) 14km, trött och fet träningsvärk i hamstrings.

Dag 4) 20km med ryggsäck. Stel nu. Pulsen jättehög.

Dag 5) 20km med ryggsäck. Stelare nu.

Dag 6) 25km terräng med Aquaman. Min snittpuls var 35 slag lägre än hans :-)

Dag 7) 34km med Henke i Nackareservatet, asfalt tillbaka från Hökarängen.

Så nu är jag uppe på rätt nivå, bara att ligga kvar här i ett halvår till och successivt lägga in mer fart och hårdare distans. Inte rocket-science.



Skapa flashcards